Ny lag om företagshemligheter

Information utgör en allt viktigare resurs för företag och har till och med kallats världens mest värdefulla resurs. Information kan idag skyddas juridiskt på flera sätt.  Exempelvis kan information som sammanställts i en katalog eller tabell under vissa förutsättningar skyddas enligt upphovsrättslagen. Information kan också vara skyddad genom arbetsrättsliga regler och avtal vilka förhindrar anställda och samarbetspartners att sprida informationen. En ytterligare möjlighet är att information kan skyddas såsom företagshemlighet. Riksdagen beslutade i onsdags (23 maj 2018) att en ny lag om företagshemligheter ska träda i kraft den 1 juli i år och ersätta den äldre lagen från 1990.

Den nya lagen bygger dels på genomförandet av ett EU-direktiv (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs) och dels på en förstärkning av det straffrättsliga skyddet för företagshemligheter.

I stora drag skyddar den nya lagen information 1) som varken är lättillgänglig eller allmänt känd, 2) som innehavaren har tagit rimliga åtgärder för att hålla hemlig samt 3) vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende. I denna del motsvarar den nya lagen den äldre lagen men tillför ett krav på att innehavaren av företagshemligheter måste vidta aktiva åtgärder för att hålla informationen hemlig. Gemensamt för den äldre och den nya lagen är att de förbjuder angrepp på företagshemligheter, såsom anskaffande, utnyttjande eller röjande av företagshemlighet. Även import, export och lagerhållning av varor som anses intrångsgörande, exempelvis med anledning av att deras egenskaper gynnats avsevärt genom ett angrepp på företagshemligheter anses utgöra ett angrepp på företagshemligheter.

En innehavare av företagshemligheter har tillgång till ett flertal åtgärder om dennes företagshemligheter angrips. Innehavaren kan bl.a. få skadestånd från intrångsgöraren eller ett vitesförbud utfärdat mot fortsatt intrång. En nyhet i den nya lagen är att en godtroende intrångsgörare har möjlighet att, istället för ett vitesförbud meddelat mot sig, begära att en domstol ska besluta att denne istället får fortsätta utnyttjandet av företagshemligheten mot ekonomisk ersättning.

Lagen om företagshemligheter utgör ett viktigt komplement till övrig immaterialrättslig lagstiftning för företag vars verksamhet bygger på eller drar nytta av immateriella tillgångar. Vissa immateriella tillgångar kan inte skyddas genom andra immaterialrättsliga skydd. Andra tillgångar lämpar sig inte för att skyddas på sådant sätt eftersom det tillgängliga skyddet kräver att tillgången offentliggörs vilket kan förminska eller helt utplåna värdet av tillgången. I sådana fall kan skydd som företagshemlighet av tillgången/informationen utgöra den mest lämpliga åtgärden. Företagshemligheter är i första hand en fråga om att faktiskt hålla informationen hemlig genom att begränsa anställda och andras tillgång till informationen. I andra hand handlar det om att juridiskt skydda sig när anställda och andra behöver ges tillgång till informationen genom avtal och i förlängningen genom lagen om företagshemligheter. Den nya lagen stärker innehavare av företagshemligheters möjlighet att agera mot angrepp mot deras företagshemligheter. Den utgör också en viktig del i harmoniseringen av lagstiftningen mellan EU-stater. Denna harmonisering innebär att skyddet för företagshemligheter blir mer enhetligt inom EU vilket underlättar hanteringen av företagshemligheter inom EU.

 

// Magnus Johansson