Är datorsimuleringar patenterbara? Kommentarer om beslut G001/19 från EPO

(Källa EPO)

Det Europeiska Patentverkets ”Enlarged Board of Appeal (EBA)” har fattat ett beslut, G 1/19 (Simuleringar), där den anser att den fastställda rättspraxisen om datorimplementerade uppfinningar (s.k. COMVIK-fallet) är gällande även för datorimplementerade simuleringar.

Beslutet avser den europeiska patentansökan EP03793825.5, som söker skydd för en datorimplementerad simulering av en fotgängares rörelse genom en miljö, t.ex. en byggnad. Granskningsenheten vid EPO avslog ansökan under granskningen med motiveringen att uppfinningen saknade uppfinningshöjd, främst p.g.a. att den avsåg simulering, som inte skulle bidra till uppfinningens tekniska särdrag. Patentsökanden överklagade avslaget och EPOs ”Technical Board of Appeal” vidarebefordrade ärendet och ställde samtidigt tre frågor om patenterbarheten för datorimplementerade simuleringar till EBA.

Enligt EPCs (European Patent Convention) lagstiftning, innefattar Art. 52(2) EPC en icke-uttömmande lista över "icke-uppfinningar", dvs. områden som inte är patenterbara eftersom de inte är tekniska. Denna lista innehåller bl.a. "program för datorer" (artikel 52(2)(c) EPC).

Ett patentkrav avseende en datorimplementerad uppfinning består vanligtvis av en blandning av tekniska funktioner (t.ex. en dator eller en mobiltelefon) och icke-tekniska funktioner (t.ex. ett datorprogram). Sådana uppfinningar kallas ”blandade uppfinningar”.

Huruvida en blandad uppfinning innefattar ett uppfinningssteg bedöms av EPO i ljuset av COMVIK-fallet. Detta kräver att endast patentkrav som bidrar till den tekniska karaktären hos uppfinningen beaktas för bedömningen av uppfinningssteget. Egenskaper som i sig är icke-tekniska, kan inom ramen för patentkravet, ändå bidra till den tekniska lösningen av ett tekniskt problem och därigenom till den tekniska karaktären hos uppfinningen (t.ex. ett datorprogram som styr en maskin för ett visst ändamål).

Frågor som hänvisades till EBA var:

  1. ”Vid bedömningen av uppfinningshöjd, kan en datorimplementerad simulering av ett tekniskt system eller en process lösa ett tekniskt problem genom att producera en teknisk effekt som går utöver simuleringens implementering på en dator, om den datorimplementerade simuleringen påstås som sådan? ”
     
  2. ”Om svaret på den första frågan är ja, vilka är de relevanta kriterierna för att bedöma om en datorimplementerad simulering enligt kraven, som sådan löser ett tekniskt problem? I synnerhet är det ett tillräckligt villkor att simuleringen åtminstone delvis bygger på tekniska principer som ligger till grund för det simulerade systemet eller processen? ”
     
  3. "Vilka är svaren på den första och andra frågan om den datorimplementerade simuleringen enligt kraven är en del av en designprocess, särskilt för att verifiera en design?"

EBA kom till slutsatsen att det långvariga COMVIK-tillvägagångssättet gäller även datorimplementerade simuleringar. De hävdade att sådana simuleringar måste bedömas enligt samma kriterier som alla andra datorimplementerade uppfinningar, inklusive med avseende på frågan huruvida en funktion, enligt patentkrav, bidrar till uppfinningens tekniska karaktär. Varje teknisk effekt som går utöver de normala elektriska interaktionerna i datorn i vilken simuleringen exekveras (dvs. någon "ytterligare teknisk effekt") kan övervägas för avgörande av uppfinningshöjden.

Uppfinningen enligt EP03793825.5, avser en simuleringsprocess, som endast innefattar numerisk inmatning och utmatning utan några interaktioner med den fysiska verkligheten (i enlighet med EBAs formulering: en "datorimplementerad simulering som sådan"). EBA uppgav att ett krav avseende en datorimplementerad uppfinning kan bidra till den tekniska karaktären hos uppfinningen inte bara om den är relaterad till en teknisk effekt i form av en inmatning (t.ex. mätning av ett fysiskt värde) eller utdata (t.ex. en styrsignal för en maskin). En sådan direkt koppling till den fysiska verkligheten krävs inte i alla fall. I synnerhet kan tekniska effekter också uppstå inom den datorimplementerade processen (t.ex. genom specifika anpassningar av en dator eller av en dataöverföring).

För bedömningen av huruvida en simulering bidrar till den tekniska karaktären hos uppfinningen, är det inte avgörande om ett tekniskt eller icke-tekniskt system eller process simuleras.

Dessa principer gäller även om den patentsökta datorimplementerade simuleringen är en del av en designprocess.

EBA:s beslut har förtydligat att det som är viktigt är inte huruvida simuleringen i sig är teknisk, men huruvida den används för att få en teknisk effekt. Det finns en omfattande rättspraxis om vad sådana effekter kan vara, men det kan vara en "direkt koppling till den fysiska verkligheten" i form av en inmatning (t.ex. mätning av ett fysiskt värde som används i simuleringen) eller en utmatning (t.ex. användningen av simuleringsresultatet som styrsignal för en maskin).

Till exempel, enligt EPO:s uppfattning, är prognoser i sig är inte ett tekniskt förfarande, och förbättring av en prognos, t.ex. prognoser om temperaturförändringar över en tidsperiod i sig inte är ett tekniskt problem. Detta kan dock bli patenterbart om t.ex. prognosdata kan används för att styra luftkonditionering, värmepump, etc. men inte om den används för att prognosen temperaturändringar för ett finansiellt ändamål, t.ex. sälja aktier i värmepumpsföretag eller uthyrning av utrustning. Självklart, gäller patenterbarhetskraven, dvs. nyhet och uppfinningshöjd, fortfarande.  

// Behdad Assadi